Är ert husbolag intresserat av att övergå till jordvärme?

Många husbolag är intresserade av jordvärme till följd av höjda priser på fjärrvärme och den sparpotential som finns. Övergången från fjärrvärme till jordvärme är vanligtvis ett stort projekt som man helst bör förbereda omsorgsfullt innan man konkurrensutsätter entreprenaden. I den här artikeln går jag igenom några saker som husbolag behöver utreda innan projektet inleds.

Projektplan

Installation av jordvärme är ett stort projekt som kräver en projektplan av en teknisk expert. Det är bra att begära anbud av flera experter.

Projektplaner för jordvärmesystem görs av ingenjörsbyråer under ledning av en vvs-planerare. Utöver vvs-planeraren behövs det el-, byggnads- och geoteknisk planerare för projekt- och genomförandeplanen.

Tekniskt utrymme

Jordvärmesystemet behöver tillräckligt med tekniskt utrymme för pumpar och ackumulatortankar. Det har också betydelse var utrymmet ligger eftersom jordvärmepumpens kompressorer avger ljud och det får givetvis inte höras i bostäderna. Om det även installeras en frånluftsvärmepump behövs det rördragning från taket till det tekniska utrymmet. Om rören dras på utsidan kan det krävas separat lov.

Energibrunnar                            

Jordvärmesystemet kräver att det borras en eller flera energibrunnar på tomten. Att borra en energibrunn kräver alltid åtminstone åtgärdstillstånd. Hos Helsingfors byggnadstillsyn kan man hämta en avgiftsfri utredning över markens lämplighet för byggande, dvs. en utredning av om det går att bygga brunnar på tomten.

I flervåningshus kräver jordvärmesystemet flera energibrunnar och då talar man om ett energifält. Energibrunnarna är vanligtvis cirka 150–300 meter djupa borrhål. En brunn ger en begränsad mängd energi och därför behövs flera brunnar. Brunnarnas dimensionering har en avsevärd inverkan på funktionen, driftkostnaderna och livslängden.

Energibrunnarnas kalkylerade livslängd i Finland anses vara minst 25 och förhoppningsvis 50 år och längre, men erfarenhet av gamla byggobjekt finns ännu inte. Risken med energibrunnar är att de kyls ner alltför mycket eller till och med fryser på grund av överbelastning. Nedkylningen är en lång process och framkommer först efter flera år. Därför är det särskilt viktigt att brunnarna är rätt dimensionerade.

Vid dimensioneringen av energifält bör man alltid tillämpa modellering och vid behov även TRT-mätning för att säkerställa optimal funktion i brunnarna. Energifält med många brunnar ska givetvis även rymmas på den egna tomten. Brunnarna ska ligga på tillräckligt avstånd från varandra, tomtgränsen och andra system under mark, som avlopp, brunnar och värmeledningar. Det finns villkor för hur energibrunnar får placeras, som mått mellan brunnarna och till tomtgränsen. Vid placeringen bör man beakta att ett brunnshål som borrats rakt ner i marken inte är lodrätt utan kan ha en sned förskjutning som kan vara upp till 80 meter i en brunn som är 300 meter djup.

I Helsingfors stads miljötjänsters publikationer Maalämpökaivot Helsingissä ges närmare information om energibrunnar.

Uppvärmningssystem

Jordvärmesystemet är ett s.k. lågtemperatursystem vars effekt och värmeproduktion är bäst när det behövs låga temperaturer på framledningsvattnet (t.ex. behovet i golvvärmesystem under +40 °C). Temperaturen på framledningsvattet till elementsystemet kan däremot vara +70 °C eller till och med +80 °C.

Jordvärmepumpar dimensioneras vanligtvis för en effekt på 60–80 % varför avsikten inte ens är att med värmepumpen uppnå den krävda effekten vid den dimensionerade utomhustemperaturen (Nyland -21 °C) utan det  krävs alltid att el eller annan tilläggsvärme används för att uppnå den slutliga temperaturen. Kalkylmässigt kan man på detta sätt täcka cirka 95–99 % av byggnadens årliga energibehov med jordvärme.

Fastighetens uppvärmningssystem ska vara i balans, och om det inte är det ska det balanseras och ventilerna bytas ut. Om man vill använda vatten med lägre temperatur i systemet och få mer nytta av det, behöver värmeelementen bytas ut mot sådana som fungerar bättre i jordvärmesystem.

Om fastigheten har ett centraliserat mekaniskt frånluftsventilationssystem lönar det sig att vid sidan av jordvärmen bygga en frånluftsvärmpepump (PILP, poistoilmalämpöpumppu) om det är möjligt. Den sparar avsevärt på fastighetens energiförbrukning och kan även minska behovet av energibrunnar.

Elsystem

Jordvärmesystemet tar vanligtvis den saknade uppvärmningseffekten med direkt el, vilket ökar fastighetens elbehov. Också de kompressorer och pumpar som systemet kräver drar el. Överföringen av den här tilläggselen kan kräva att elsystemet förbättras, som större anslutningsledning och huvudsäkring. Eventuellt behöver även elcentralen förnyas.

I samband med elrenovering är det bra att förbereda sig även inför andra elbehov, som till exempel de kravladdning av elbilar ställer.

Större säkring inverkar givetvis även på grundavgiften i elräkningen, vilket ska beaktas i kalkylerna.

Investering och besparingar

Redan i samband med projektkartläggningen bör man utreda vilka investeringar systemet kräver, liksom också de uppskattade besparingarna och återbetalningstiden. Dessutom bör kalkylerna inkludera underhållskostnaderna för hela systemet och utrustningens tekniska livslängd. Den tekniska livslängden på jordvärmepumpens kompressorer anses vara cirka 15–20 år.

När kostnaderna beräknas bör man använda sig av faktiska och föreskriftsenliga värden. Temperaturen på varmvattnet ska ständigt vara minst +55 °C på grund av bakterierisken. För att uppnå detta ska temperaturen på det utgående vattnet vara till exempel +57–60 °C.

Frånluftsventilationssystemet ska justeras så att normalventilationen är minst 0,35 k/s per golvarea och forceringen minst 30 % av luftmängden vid normalförhållanden. Forceringen styrs vanligtvis med klocka. Ventilationsstyrningen får inte anges endast utifrån utomhustemperaturen.

Energirenovering är ett helt komplex

I stället för att koncentrera sig på att utreda endast en uppvärmningsform, lönar det sig att jämföra flera möjligheter och hybridalternativ i uppvärmningssystemets projektplan. Det lönar sig även att beakta synergierna i den här och kommande renoveringar: vad annat kan man göra samtidigt?

Det lönar sig att anställa en tredje opartisk part som projekt- och genomförandeplanerare som granskar planerna och kalkylerna, och inte utgå endast från system- eller pumpleverantörens kalkyler och planer.

Slutligen lönar det sig att komma ihåg att endast byte av värmekälla inte någonsin åtgärdar fel eller egenskaper i ett befintligt system.

Skribenten är Arto Kemppainen,  VVS-expert vid Kiinteistöliitto Uusimaa.