Återvinning av hushållsavfall
Den reviderade avfallslagen förde med sig fler sorteringsmöjligheter i och med separata insamlingskärl. På detta sätt försökte man underlätta avfallssorteringen genom att eliminera behovet att transportera avfall till regionala återvinningsstationer eller andra insamlingsställen.
Men. Avfallssortering i allmänhet har varit en utmaning i alla år och gett gråa hår, åtminstone för husbolagets styrelse och disponent. I synnerhet kärlet för blandat avfall innehåller alltid mycket avfall som kunde ha sorterats. Vad kan man göra för att underlätta sorteringen och varför sorterar överhuvudtaget någon i bolaget om andra överhuvudtaget inte bryr sig? Skulle det hjälpa att utnämna en ”sopvakt”?
Avfallstransporterna är en relativt liten del av husbolagets totala kostnader, men varje sak och föremål som inte hör hemma på avfallsstationen ökar avfallskostnaderna relativt mycket. Om pengarna inte spelar någon roll, kunde man kanske se på sorteringen enbart ur ett miljöperspektiv? Visst vill också du lämna en fungerande sortering och effektiv avfallsåtervinning i arv till följande generationer.
Gemensamma sopstationer och sopkärl är möjliga och till och med att rekommendera mellan grannar och husbolag. På det sättet sparar man i både kostnader och klimatavtryck. Du får hjälp med att utreda behovet av kärl och utrymmen av rådgivning hos ditt avfallshanteringsbolag och på nätet är det enkelt att hitta hur varje avfall ska sorteras. Det är det bra att informera alla som bor i husbolaget om det här.
Sortering och återvinning är inte något som är solklart för alla. Men om en person varje år producerar upp till 290 kg avfall, bör ingen slarva med sorteringen av eget avfall. Varje sopkärl i husbolaget bör ha en bild/förklaring på vad som kan slängas i kärlet. Avfallshanteringsbolaget i den egna regionen bistår med hjälp också här. Och om avfall fortsättningsvis hamnar i fel kärl eller bredvid det handlar det dessvärre om en mycket likgiltig boende.
Skribent är föreningens verksamhetsledare Marika Sipilä.
