Kameraövervakning i bostadsbolag – trygghet eller onödigt?

Kameraövervakning blir allt vanligare i bostadsbolag, men väcker samtidigt frågor: ger det verkligen ökad trygghet, eller handlar det om överflödig övervakning? Innan man installerar kameror är det viktigt att fundera på vilket problem övervakningen är tänkt att lösa.

Finns det ett verkligt behov av kameraövervakning?

Första steget är att överväga varför kameraövervakning överhuvudtaget planeras. Har det förekommit skadegörelse, inbrott, störande beteende eller andra säkerhetsproblem i bolaget? Om svaret är ja, kan övervakning vara motiverat. Utan ett konkret behov bör man inte ta till kameraövervakning.

Dataskydd kommer först

Inspelande kameraövervakning innebär behandling av personuppgifter, vilket medför skyldigheter enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR):

Behovet av övervakning måste motiveras på förhand. Bedömningen görs från fall till fall. Godtagbara skäl kan vara förebyggande och utredning av brott, ordningsstörningar eller andra incidenter. Insamlade uppgifter får endast användas för det syfte som kamerorna installerats för.

Alternativa lösningar ska övervägas. Kan tryggheten förbättras med bättre belysning, uppdaterat låssystem eller genom att informera boende om hantering av portkoder?

Behandlingsgrund måste fastställas. Det krävs alltid en rättslig grund enligt GDPR för att behandla personuppgifter. Vanligtvis är grunden för kameraövervakning ”berättigat intresse”. Bostadsbolaget måste väga fördelarna mot den enskildes rättigheter i en så kallad intresseavvägning. Vägledning finns på dataskyddsombudets webbplats: https://tietosuoja.fi/-/rekisterinpitajan-oikeutettu-etu-tasapainotesti

Allt detta dokumenteras i bostadsbolagets dataskyddsbeskrivning, som ska vara tillgänglig för de boende – exempelvis på anslagstavlan eller bolagets webbplats.

Så fattas beslut om kameraövervakning

När dataskyddsfrågorna är utredda och behovet klart, går man vidare till beslut. Övervakning i gemensamma utrymmen som gårdar, soprum eller parkeringsplatser kräver majoritetsbeslut på bolagsstämman.

Om kameran filmar områden som omfattas av hemfriden, såsom lägenheter, lägenhetsgårdar eller trapphus, behövs samtycke från berörda delägare och invånare. Utan tillstånd är sådan övervakning brottslig (kränkning av hemfriden).

Kom ihåg tydlig information

Kameraövervakning måste alltid tydligt meddelas i de områden där den förekommer. Skyltar vid huvudentréer och gårdsingångar är inte bara god sed, utan ett dataskyddskrav.

Bostadsbolaget ska även informera delägare och boende om hur deras uppgifter behandlas. En tydlig och uppdaterad dataskyddsbeskrivning är till stor hjälp.

Sammanfattning

Kameraövervakning kan öka tryggheten och fungera avskräckande – men bara när behovet är tydligt och lagar samt boendes rättigheter beaktas noggrant. Planering, öppenhet och laglighet är nyckeln till en lyckad övervakning.

Jonna Puolanto
jurist, vicehäradshövding
Kiinteistöliitto Uusimaa