Husbolag åläggs bygga beredskap för laddningspunkter för elfordon
Lagen om laddningspunkter för elfordon och beredskap för sådana laddningspunkter som lett till en hel del debatt är avsedd att träda i kraft när som helst. Vad handlar det egentligen om ur husbolagens synvinkel?
Regeringen har lämnat en proposition med förslag till lag om laddningspunkter för elfordon och beredskap för sådana laddningspunkter i anslutning till byggnader samt om system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning för att nationellt genomföra EU:s reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda. Enligt direktivet gäller byggandet av laddningsberedskap i samband med större renoveringar bostadshus med mer än tio parkeringsplatser. Regeringen har föreslagit avsevärda skärpningar till den grundläggande nivå som direktivet förutsätter.
Enligt propositionen är husbolag skyldiga att bygga beredskap för laddningspunkter för elfordon så att det i ett senare skede ska vara möjligt att installera en laddningspunkt på varje parkeringsplats när följande förutsättningar är uppfyllda:
- Bostadshuset har mer än fyra parkeringsplatser.
- I bostadshuset genomförs en större renovering.
För att förstå saken måste definitionen granskas mer ingående. För det första avser enligt propositionen beredskap för laddningspunkter kanaler eller andra ledningsvägar i vilka senare kan installeras kablage som behövs för laddningspunkter för elfordon, samt kablage för laddningspunkter för elfordon. Kanalerna möjliggör att laddningspunkter installeras senare utan större markanläggningsarbeten eller ingrepp i konstruktionerna. Större renovering avser enligt propositionen en renovering där de på återuppbyggnadskostnaderna baserade totala kostnaderna för renoveringen av klimatskalet eller byggnadens installationssystem överstiger 25 procent av byggnadens värde, exklusive värdet av den mark där byggnaden är belägen. Här kan det konstateras att definitionen av större renovering är svår att tyda och praktiska exempel på vad definitionen innehåller finns egentligen inte i propositionen. Det bör givetvis granskas om de krävda kanalerna kan installeras på ett tekniskt-ekonomiskt förnuftigt sätt i samband med det renoveringsprojekt som bedöms.
Att åläggandet följs övervakas av kommunens byggnadstillsynsmyndighet i samband med tillsynen av tillståndspliktiga projekt. Lagen föreslås träda i kraft snarast möjligt. Den tillämpas dock först på byggprojekt för vilka ansökan om bygglov görs anhängig 11.3.2021 eller därefter. Kiinteistöliitto Uusimaa har kritiserat regeringens lösning att ställa strängare krav på husbolagen än vad direktivet förutsätter.
Skribenten är jurist Sanni Nuutinen på Kiinteistöliitto Uusimaa
